Intersektionalitet utgår från flera maktkritiska teorier för att vidga förståelsen för hur binära segregerande kategorier som kvinna/man, hetero/homo, cis/transperson, invandrad/svensk, att tillhöra funktionsnormen eller ha funktionsvariationer fungerar och förstärker varandra. Intersektionalitet är ett lyhört verktyg för att formulera politiska sociala förändringsstrategier av förtrycksmekanismer.
Intersektionaliteten menar att de binära kategoriernas betydelse måste sättas i sitt sammanhang. Deras relationer till varandra måste benämnas och innebörden av dem bestämmas i det specifika sammanhanget med hänsyn till tid, plats och sociala processer.
Våra sociala positioner och identiteter skapas utifrån exempelvis kön, sexualitet, etnicitet, nationalitet, utbildning, socioekonomisk status och eventuell funktionsvariation. Vilka egenskaper vi förväntas ha utifrån dessa beror på normerande sociala processer. Vissa egenskaper värderas under vissa perioder och sammanhang högre än andra, och möjliggör exempelvis ledarskap i familjen, på arbetsplatsen, i politiken, i nationen eller globalt.
Historien visar att särskiljande processer och skapandet av olika slags människor utifrån nämnda kategorier hänger ihop med ojämlik och ojämställd tillgång till makt och inflytande. Särartstänkandet är inte neutralt utan nödvändig för hierarkiserande processer som tar sig i uttryck i ojämlik och ojämställd fördelning av materiella och symboliska resurser. Normalisering av vissa kategorier/grupper möjliggör diskriminering, underordning, stigmatisering och exkludering av dom som faller utanför normen.
O(jäm)likhet förutsätter osynliggörande, tystnad och kunskapsluckor om vad som skapar olikheter och hur dom förstärker varandra. Feministiskt opinionsarbete är ett sätt att synliggöra de olika villkor som vi lever under.
Intersektionalitet visar hur glidningar mellan olika maktpositioner gör att det inte går att studera enbart en teori i taget, om syftet är att beskriva komplexa relationer och processer. Fördelen med ett intersektionellt förhållningssätt i politiken är dess lyhörda förmåga att fånga människans helhetssituation och skapa nya inkluderande arenor för samtal och samverka till kraftfullare kollektiva förändringsprocesser. Det behövs när dagens politiska debatt osynliggör hur vår samtida ekonomi hänger ihop med och bärs upp av andra förtryckande system som rasism, könsförtryck och heteronormativa uppdelning av arbetsmarknaden.
Bloggen har ett pragmatiskt intersektionellt förhållningssätt till samhällsdebatten. Inläggen ska läsas som en del av en helhet, varje enskilt inlägg fångar inte alla dimensioner.
Veronica Svärd - Intersektionen 
Hej!
Vilka teorier kan man använda sig av om man ska göra en analys av intersektion av ett företags externa kommunikation?
Hej!
jag tycker att det du bidrar med kring diskriminering har ett stort värde i strävan efter en bättre samhällsklimat.
Hej!
Skriver uppsats med tolkning genom intersektionalitet. Googlade och fann din blogg!
Kul att du skriver! Kolla in min kompis som skriver lite om ek bistånd.
matnorm.wordpress.com
Må gott!
Kram Andrea
Pingback: Intersektionella tipslistan | Intersektionell solidaritet
Hej, måste börja med att säga att det är en helt lysande blogg du driver här.
Nu till saken: Jag är lärare på en högstadieskola och ska efter påsk inleda ett arbetsområde kring Människors identitet, livsåskådning och livsstilar i förhållande till det moderna samhällets globalisering och hållbar utveckling.
Vad jag vill göra är bl.a. att belysa de normer som finns i samhället och söker ett bra sätt att diskutera det med mina elever som går i åttan. Jag undrar om du eller någon i din närhet har något att säga om det här som jag skulle kunna ta med i min presentation? Som vit, ung vuxen man i medelklassen känns det inte riktigt som att jag har tolkningsföreträde i flera av de frågor som man skulle kunna driva, trots att jag inte är del av heteronormen.
Finns det några frågor som du instinktivt känner att man inte kan ta upp med en åttondeklass? Jag är tämligen osäker på om det går att föra djuplodade diskussioner om alla aspekter av intersektionalitet även om jag själv skulle vilja diskutera det med dem.
Sen skulle jag också uppskatta en möjlig modell eller tabell som är enkel att förstå. Har du tips på var man kan hitta sådana?
Mvh// Thomas Sjöström, SO-lärare
Hej Thomas! Roligt att du uppskattar sidan!
Ursäkta för lite sent svar. Intersektionalitet är lite svårt att inrymma i en modell tycker jag. De försök till modeller jag sett blir mer en uppräkning av olika maktordningar och att de kan skära in i varandra, och beskriver inte just de intersektionella sambandens tid och plats-aspekter särskilt bra.
Jag tillhör också en vit medelklassnorm som inte kan företräda alla diskriminerade grupper. Det viktiga tänker jag är att ha ambitionen att försöka lyssna, förstå och lära av människor med viktiga erfarenheter.
Victoria Kawesa är en fantastisk föreläsare som får en att förstå hur vithetsnormen fungerar, globalt och lokalt. Hur det kan vara att vara svart i vita rum, och om hur det är att växa upp som svart barn i Sverige. Hennes föreläsningar är på 2-3 timmar för att de som lyssnar verkligen ska förstå sambanden mellan det strukturella och konsekvenserna på individnivå. Hon lämnar ingen oberörd så det är en varm rekommendation för framtida klasser!
Det finns en del övningar en kan göra för att öka förståelsen för vilka maktordningar vi (inte) bär med och vilka privilegier de (inte) innebär – men de jag känner till riktar sig till vuxen personal. Men jag skulle tro att vår skolpolitiska talesperson Jenny Sandsten som också arbetar som lärare kan rekommendera något! Mejla henne på jenny.sandsten (at) feministisktinitiativ.se
Tackar för svar!
Jag håller med dig om att de modeller som finns inte är de mest intressanta eller allsägande om problemet/en i fråga.
Jag ska kolla upp de personer du nämner och så får vi se om jag lyckas få ihop något bra.
Sen har jag också försökt att genom olika källor arbeta fram ett par övningar också, vi får se hur de går helt enkelt 🙂