(Fi) eller (V)?

Sidan uppdateras kontinuerligt! Alla områden och sakfrågor finns inte med. Svaren korrigeras naturligtvis om nya källor visar på andra svar. Lämna gärna en kommentar om du ser något fel eller något som saknas.

Många undrar vad som skiljer Feministiskt initiativs politik från Vänsterpartiets. Förutom att partiernas olika ideologiska ståndpunkter gör att de prioriterar områden och sakpolitiska frågor olika så finns det en hel del sakpolitiska frågor som skiljer dem åt (vilket jag går igenom nedan). (V) är ett socialistiskt parti som också driver feminism och antirasism. (Fi)s ideologiska grund är intersektionell antirasistisk feminism med målet att genomföra mänskliga rättigheter i praktiken. Intersektionell antirasistisk feminism handlar om att se att olika maktstrukturer baserat på kön, klass, ras/nationalitet, sexualitet, funktionalitet och ålder samverkar och måste analyseras för varje situation för att inte politiken ska verka förtryckande utifrån någon av dessa utgångspunkter.

Skillnaderna nedan är skrivna ur ett rosa perspektiv – de röda skulle säkert lyfta upp andra skillnader. OBS att detta alltså är en jämförelse där det finns skillnader. Övriga frågor om Feministiskt initiativs politik hittar du här och Vänsterpartiets politik här. Detta är heller inget ställe att debattera vem som är bäst på feminism kontra klass-perspektiv. Välkomna att ta den debatten någon annanstans!

FÖRSLAG PÅ STATSBUDGET

År 2018 har (V) ingen statsbudget. Feministiskt initiativs statsbudget 2018 innehåller drygt 70 reformer där partiet konkretiserar sin politik i prioriterade förslag. Tillsammans representerar de en satsning på välfärd, hållbarhet, mänsklig säkerhet och jämställda och jämlika villkor. Budgeten föreslår ett flertal omfördelande intäktsreformer; utfasning av skattesubventioner, ett återställande av en del av skattekraften genom ökade skatter på finanssektorn, inkomst av kapital och ägande.

EKONOMI

Även om (V) inte har någon statsbudget år 2018 så har båda partierna politik för ekonomi. Några skillnader i denna är:

Skatteparadisen måste underställas EU:s regelverk menar (Fi), medan (V) inte håller med eftersom (V) vill minska EU:s inflytande.

Spekulationsekonomin ska avskaffas menar (Fi), medan (V) vill minska spekulationsekonomin, men inte avskaffa den.

(V) är emot vinstintresse och vinstutdelning i välfärden. (Fi) är inte emot att välfärdens organisationer går med ekonomisk vinst, men är däremot emot vinstuttag – det vill säga att all vinst ska gå tillbaka till verksamheten och förbättra den.

(Fi) anser att BNP måste innefatta även det obetalda arbetet, exempelvis omsorgen om barn, sjuka och äldre anhöriga. Det obetalda arbetet har också ett värde. (V) har ingen sådan ekonomisk politik för det obetalda arbetet.

MILITARISM/FÖRSVAR – SÄKERHET/VÅLD 

(V)s viktigaste försvarspolitiska fråga har varit att återinföra allmän värnplikt. De vill även se en utökning, upprustning och öka anslagen till försvaret. (V) vill avbryta vapenexport till de diktaturer och krigsförande stater som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. I ett utspel 2018 menar Sjöstedt att V på sikt vill de avbryta all vapenexport och enbart producera vapen för eget bruk.

(Fi) har tvärtemot (V) en tydlig antivålds-princip som genomsyrar alla områden. (Fi) vill rusta ned militären i Sverige och globalt, stoppa all vapenproduktion- och export. I 2018 års statsbudget vill (Fi) minska försvarsanslagen med 25 % och omrusta säkerhetspolitiskt till civil beredskap och istället fördubbla MSBs budget. (Fi) har ingen försvarspolitik utan har en säkerhetspolitik som handlar om människors säkerhet, inte nationers. Idag dödas fler kvinnor av närstående män, än det antal som dör i väpnade konflikter – (Fi) menar att det är dags att politiken anpassar sig efter denna verklighet.

En feministisk säkerhetspolitik – våld mot kvinnor och flickor

Både (V) och (Fi) vill införa en permanent finansiering av kvinnojourernas verksamhet. (Fi) vill att skyddade boenden finansieras långsiktigt enligt kvalitetskriterierna fastställda av Socialstyrelsen i samråd med NCK, SKR och Roks. Men (Fi)s analys på området går längre; mäns våld mot kvinnor lyfts fram som vår tids största säkerhetspolitiska fråga och (Fi) vill att:

1) Sverige ska i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1820 synliggöra sexuellt våld mot kvinnor i konflikter som en institutionaliserad form av vapen och krigsstrategi.

2) Kvinnor som utsatts för konfliktrelaterat sexuellt och genusbaserat våld ska ses som offer för konflikt och krig och därmed få samma status och insatser som andra typer av krigsoffer.

3) Kvinnor som utsatts för konfliktrelaterad våldtäkt ska kunna få status som flyktingar på samma sätt som människor vilka förföljs för sin tro, politiska åsikt eller sexuella läggning.

4) Sverige ska i samband med internationella insatser erbjuda hjälp och stöd till våldtagna kvinnor.

5) Inrätta en specialenhet mot tvångs- och barnäktenskap.

6) Inrätta ett nationellt kunskaps- och resurscentrum för frågor om prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

MIGRATION 

(Fi) vill ha fri migration och prioriterar människors rätt att röra sig fritt. (V) vill istället ha en begränsad och villkorad invandring.

Asylpolitik

Så länge Sverige saknar en rättssäker asylprocess vill (Fi) ha en allmän flyktingamnesti, det vill säga; stoppa alla utvisningar och ge uppehållstillstånd till alla papperslösa.

(V) vill att den som ansökt om uppehållstillstånd och inte erhållit ett lagakraftägande avslagsbeslut inom 18 månader från ansökan ska beviljas uppehållstillstånd om det inte finns särskilda skäl som talar emot det (grov brottslighet, att den sökande orsakat fördröjningen själv).

(V) vill öka möjligheten till utfärdande av asylvisum, som komplement till det traditionella sättet att söka asyl (2013/14:Sf220: 6.18). (Fi) vill skapa olika möjligheter för människor att söka asyl på laglig väg och ta sig hit på olika sätt, och vill omedelbart öka andelen kvotflyktingar.

Utvisning av asylsökande som fått avslag

(V) vill att polisen ska kunna återlämna ett verkställighetsärende till Migrationsverket och att Migrationsverket ska kunna återta ett till polisen överlämnat verkställighetsärende. De menar också att tidsfristen (dagens stadgade 2 veckor) för frivillig återresa bör börja löpa den dag utlänningen delgivits beslutet, på samma sätt som i dag gäller för EES-medborgare (2013/14:Sf220: 6.11 samt 6.15). V stödjer ID-kontroller på exempelvis arbetsplatser för att hitta papperslösa i syfte att utvisa dem.

(Fi) menar att ingen ska kunna dömas till utvisning.

Medicinska åldersbedömningar av ensamkommande barn

(Fi) tar som ensamt parti starkt avstånd från att utsätta barn för vad som påminner starkt om rasbiologiska kränkande tester. (V) vill fortsätta med sådana tester om de kan bedömas ha god träffsäkerhet för åldersbedömning.

Frihetsberövande av asylsökande och förvar

(V) vill utreda förvarsgrunderna (2013/14:Sf220: 6.19). (Fi) vill stoppa frihetsberövandet av de som fått avslag på asylansökan och stänga ned alla förvar.

Arbetskraftsinvandring

(V) vill i likhet med (S) att arbetsgivaren ska vara skyldig att bifoga ett bindande anställningsavtal till en ansökan om arbetstillstånd (för att undvika att arbetarna utnyttjas). (V) vill se skarpare regler och kontroller.

(Fi) vill också att alla anställda ska säkras lön och arbetsvillkor enligt kollektivavtal, men vill inte att rätten att röra sig och vistas i Sverige (att få uppehållstillstånd) begränsas av specifika avtal. (Fi) vill att de anställningserbjudanden som upprättas vid arbetskraftsinvandring ska vara juridiskt bindande, ska följas, kontrolleras och sanktioner ska riktas mot företag som bryter mot ingångna avtal.

Utvisning av arbetskraftsinvandrade

(Fi) menar att den arbetskraftsinvandrade som förlorat sitt arbete på grund av arbetsgivarens fusk eller lagbrott ska ha rätt till uppehållstillstånd, inte utvisas.

(V) vänder sig inte mot utvisningar.

ANTIRASISM

Den antirasistiska politik som Feministiskt initiativ bedriver utmanar den etablerade och diskriminerande strukturen som upprätthåller etniskt baserade privilegier i samhället. Fi anser att en kvinna tilldelas olika positioner i samhället beroende på faktorer som ekonomiska förhållanden, utbildningsnivå, ålder, västerländskt eller ickevästerländskt ursprung, vit eller icke-vit hudfärg och om hon är en hetero-, homo-, bisexuell eller transperson./../ Den strukturella diskrimineringen utgör basen för att ”sortera”, dvs. tilldela etniskt baserade privilegier åt vissa samhällsgrupper och marginalisera andra, och återfinns inom alla samhällssektorer. Allt oftare baseras den nutida rasismen på påstådda kulturella skillnader istället för, som tidigare, på föreställda biologiska skillnader mellan olika folkgrupper. /../ Fi anser det viktigt att utveckla en medvetenhet om sambanden mellan globala maktförhållanden och den rasism som i allra högsta grad förekommer i Sverige.

Vänsterpartiets betoning är i högre grad att klassamhället orsakar rasism: Det svenska samhället utmärks av allt djupare orättvisor. Samtidigt som en del blir rikare och får mer makt, hålls andra utanför och förblir maktlösa. Och ett samhälle med ökande skillnader mellan rika och fattiga, där politiken alltmer inriktas på att ta från arbetare, arbetslösa och sjukskrivna och ge till dem som redan är rika, är en verklig grogrund för rasistiska och fascistiska rörelser och partier. Känslan av maktlöshet kan föda otrygghet, syndabockstänkande och hat./../ Alla demokratiska partier har ett ansvar för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och homofobi. Som vänsterparti har vi ett särskilt ansvar i den kampen och för att motarbeta de klassklyftor och orättvisor som oftast är grogrunden.

Förbud av nazistisk och rasistisk organisering

(Fi) vill – i enlighet med Regeringsformen och FN:s konvention mot alla former av rasdiskriminering – införa ett förbud mot rasistisk organisering. Precis som det idag är olagligt att organisera sig i våldsbejakande organisationer som IS, ska det även vara förbjudet att organisera sig i svenska våldsbejakande organisationer. (V) vill inte ha något sådant förbud.

EU

(V) vill att Sverige ska gå ur EU, de vill alltså ha ett Swexit. (Fi) förhåller sig pragmatiskt till EU-medlemskapet, och föreslår inget utträde. Detta innebär dock inte att (Fi) är okritiska till allt som kommer från parlamentet, rådet och kommissionen. (Fi) kommer använda de möjligheter till samarbete som unionen ger, samtidigt som vi motverkar patriarkala strukturer och ökande militarisering.

ARBETE

(Fi) vill införa en jämställdhetsfond för att få bukt med lönegapet mellan mans- och kvinnodominerade branscher medan (V) sedan årtionden förlitar sig på fackföreningarnas arbete. Inkomstskillnaderna har dock ökat med åren eftersom löneskillnaderna beror på ett systemfel som måste åtgärdas politiskt.

(Fi) vill ha en samlad social försäkring och slå samman Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten till en ny myndighet och avveckla djungeln av olika inkomstrelaterade, försörjningsrelaterade och behovsrelaterade bidrag. Bidragsnormerna bör slås samman och kopplingen till inkomstbortfall kompletteras med en enhetlig miniminivå som garanterar individen en ekonomisk grundtrygghet. (V) har inga sådana samordnande planer.

(Fi) vill inrätta resurspooler som gör det möjligt att samarbeta om arbetskraft och möjliggöra rotation inom företag/institutioner.

Både (Fi) och (V) vill att mobbing i arbetslivet ska förbjudas. (Fi) vill därutöver att det upprättas ett kunskaps- och resurscentrum för personer som utsatts för kränkande särbehandling av vuxna.

Arbetslösheten

(Fi) vill omfördela medlen för arbetslöshetsbekämpning så att regionala partnerskap kan  agera ”riskföretag”, det vill säga bygga upp nya verksamheter, så kallade utvecklingsföretag i syfte att utveckla nya affärsidéer, organisationer och/eller utvecklingsspår. Det skulle skapa konkreta förutsättningar för kommunerna att möta strukturomvandlingar och ta ansvar för den lokala arbetsmarknaden. Företagen får inte drivas i vinstsyfte, utan istället ”bryta ny mark” och förena arbetssökandes behov av arbetstillfällen med behov av lokal utveckling.

Till skillnad från (V) vill (Fi) slopa de 45 karensdagarna för A-kasseersättning vid uppsägning på egen begäran. Det måste vara möjligt att lämna ett arbete som en far illa av.

Arbetsmarknadsstatistiken ska ersättas av beräkningsgrunder som synliggör kvinnors villkor menar (Fi) som vill föra in deltidsarbetslöshet i statistiken.

PENSIONER

(Fi) vill att höja åldern för full pensionsrätt till 67 år samtidigt som kollektivavtalen ska ge möjlighet  till tidigare pensionsavgångar för vissa hårt belastade yrkesgrupper. (Fi) vill också att det ska vara möjligt att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder och bättra på sin pension utan att det görs avdrag på grundskydd eller ekonomiskt stöd.

(V) vill ha pensioner som går att leva på och som följer inkomstutvecklingen och vill avskaffa premiepensionssystemet (PPM) och föra över dessa avgifter till inkomstpensionen.

(Fi) menar att pensionssystemets intjänandegrunder måste göras könsneutrala och att människors framtida ekonomiska trygghet inte ska bygga på spekulation. Eftersom hälften av pensionärer som är kvinnor idag lever på fattigdomsgränsen vill (Fi) gå in och höja kvinnors pension med 5 procent. (Fi) vill avskaffa livsinkomstprincipen i pensionssystemet, vilken innebär lägre pension för den som under en period i livet inte har löneinkomst. (V) har inte tagit ställning till livsinkomstprincipen (Pensionsrättvisa, 2018). Istället för livsinkomstprincip vill (Fi) ändra beräkningsgrunderna till ett förmånsbaserat system, så att ersättningsnivån i den allmänna pensionen har kompensationsgrad på 60 % och baseras på de 20 bästa yrkesåren av 30 för full pensionsrätt.

(V) skriver att de vill att AP-fondernas kapital i högre utsträckning används till produktiva och samhällsnyttiga investeringar. Statligt ägda bolag ska utgöra viktiga verktyg för att uppnå andra mål än så hög avkastning som möjligt, och i en interpellation framgår att (V) vill att AP-fonderna gör sig av med sina fossila innehav. (Fi) skriver att de vill skriva om direktiven till AP-fonderna så att investeringarna sker med respekt för mänskliga rättigheter och miljö samt bidrar till internationella klimatmål. Avkastningsmål ska finnas, men de får aldrig överordnas mänskliga rättigheter och miljömål. Investeringar i bolag som bryter mot de mänskliga rättigheterna och begår brott mot miljön ska dras tillbaka, även investeringar i den fossila industrin, porrindustrin, tobaks- och alkoholindustrin samt vapenindustrin. (Fi) vill att pensionskapitalet arbetar aktivt för att ställa om den svenska ekonomin mot hållbarhet och rättvisa.

MILJÖ OCH KLIMAT

(Fi)s miljöpolitik beskrivs som den enda av partierna som är konsumtionskritiskt och innefattar en kritik mot tillväxt som övergripande mål för politiken. (Fi) menar att produktivitetsvinster bör tas ut i arbetstidsförkortning istället för konsumtion.

(V) vill sänka avgifterna i kollektivtrafiken. (Fi) vill införa avgiftsfri kollektivtrafik.

(Fi) vill att trängselavgifter införs i fler svenska städer. (V) anser att kommunerna själva bör få bestämma om de vill införa trängselavgifter.

(Fi) vill se en kraftig utbyggnad av spårtrafik som i städerna på sikt ska kunna helt ersätta privatbilismen. (V) vill att bilismen måste minska.

(Fi) vill se en grön skatteväxling som innefattar en kraftigt höjd koldioxidskatt, medan (V) uttalat att de önskar en höjd koldioxidskatt (vilka mer exakta skattenivåer som avses är dock oklart).

(Fi) verkar för att det ska vara billigare att åka tåg än ta bil eller flyg inom Sveriges gränser.

(V) vill satsa på höghastighetståg mellan Stockholm – Göteborg och Stockholm – Malmö. (Fi) menar att de 205 miljarderna gynnar en liten del av landet och innebär att klimatarbetet drar ut på tiden (de första tågen börjar rulla år 2040). Istället vill vi genomföra en stor upprustning av järnvägen över hela landet och bygga ut i Norrlands inland.

(Fi) vill införa en global skatt på flygbränsle. Sverige ska dessutom upphöra med alla subventioner till flygplatser och flyg och införa 25 procent moms på allt flyg, vilket innebär en höjning från dagens nivå. (V) vill inte införa någon global skatt på flygbränsle, dock vill de ha klimatskatt på inrikesflyg motsvarande en kostnad på 21 000 kr per start/landning. Skillnaden i skatteintäkt har jag inte möjlighet att räkna ut för tillfället!

(Fi) vill införa en global skatt på växthusgaser, det vill inte (V).

(Fi) vill införa animalieskatt (s.k. köttskatt), sänka momsen på frukt, grönt och spannmål från 12 % till 6 % samt införa vegetabiliskt som norm i offentliga organisationer. Det vill inte (V) men säger sig vilja minska köttkonsumtionen. (V) ger inget konkret förslag på hur utöver att de vill avskaffa EUs animaliesubventionerna i EU-parlamentet samt inrätta en handlingsplan på riksnivå.

(Fi) vill ha ett trålförbud i Natura 2000-områden. (V) vill förhindra att de biologiska värdena försämras i Natura-2000 områden genom ohållbart fiske men nämner inget trålförbud.

(Fi) vill införa individuell klimatrådgivning för att praktiskt möjliggöra förändrad livsstil.

DJURSKYDD

(Fi) vill att det ska gå att väcka allmänt åtal när djur vanvårdas och att resurserna för lagens efterlevnad ökas. (Fi) vill även verka för att mer forskning bedrivs på området djurvälfärd.

(V) vill att fler djur inom animalieproduktionen ska få möjlighet till utevistelse, medan (Fi) vill att alla djur i jordbruksverksamhet ska ha laglig rätt till längre vistelser utomhus under sommarhalvåret.

ALKOHOL OCH NARKOTIKA

(V) vill avkriminalisera all narkotika, även tyngre droger som heroin, för eget bruk. (Fi) vill att vi kraftfullt motverkar krav på avregleringar och legaliseringar inom alkohol- och drogpolitiska områden.

SKOLAN

Fi anser att lärarutbildningen och rektorsutbildningen bör få ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt-, genus- och klassperspektiv samt ska innefatta FN:s barnkonvention och FN:s resolution 1325 om kvinnors inflytande i fredsprocesser och konfliktområden. Utexaminerade lärare ska få kontinuerlig vidareutbildning kring dessa områden. Fi tycker också att dokumenterade kunskaper om alla diskrimineringsgrunder, sex- och samlevnadsundervisning, normkritisk pedagogik samt klimatkunskap förs in i examensmålen för lärarprogrammen.

Vänsterpartiet poängterar att det behövs ett könsmakts- och HBT-perspektiv i lärarutbildningarna, men det står inget om att kunskap om klass, funktionalitet, rasism eller antirasism i Vänsterpartiets Utbildningspolitiska program.

45 tankar på “(Fi) eller (V)?

  1. Vad innebär F!:s krav ifråga om vinster i välfärden, att ”all vinst ska gå tillbaka till verksamheten och förbättra den”? Hindrar det företagen från att fortsätta som idag? D.v.s. att genom att ge undermålig undervisning skapa övervinster som de kan använda för att köpa upp fler skolor och på så sätt öka värdet i företaget?

    • Vinsterna ska inte kunna investeras i nya verksamheter, eller plockas ut av aktieägare eller ledning. Vinsterna måste återinvesteras i samma verksamhet, alltså samma skola, vårdcentral, äldreboende, etc.

      • Hur lång tid tror du det tar innan dom har hittat en väg runt det? Redan idag så tar dom ju skyhöga vinster genom räntesnurror som inte syns i bokföringen som vinster. Förslaget är tyvärr naivt.

  2. Många bra förslag på reformer, men hur ska F! finansiera dem? Jag ser inga andra förslag än nedrustning här som ökar intäkterna eller minskar utgifterna? På F!:s hemsida står det att ni vill avskaffa RUT- och ROT-avdragen. Men det räcker väl knappast till sextimmarsdag, fri invandring, jämställdhetsfond, generösare A-kassa och högre pensioner för kvinnor?

    • Vi har inte tillgång till riksdagens tjänster ännu och har ingen exakt budget för varje förslag. Att rusta ned försvaret ger förstås en väldigt väldigt stor ekonomisk besparing som investeras i nya arbeten inom bl.a. miljöteknik.

      Invandring är också en inkomstkälla, ingen kostnad (skrivit om det här https://veronicasvard.wordpress.com/myter-om-invandring/) Fri migration innebär också att en mängd kostsam administration (inom Migrationsverket, Polisen, Tullen, etc) försvinner.

      Jämställdhetsfonden finansieras till hälften av arbetsgivarna – alternativet är att sänka lönerna i de mansdominerade branscherna och föra över resurserna till de kvinnodominerade för att jämna ut gapet, men det vore sannolikt inte så uppskattat.

      Sex timmars arbetsdag är en reform som lösgör nya tjänster som innebär minskad arbetslöshet, mindre stressrelaterade sjukdomar/sjukskrivningar.

      Den samlade sociala försäkringen kommer innebära färre handläggningar per person, alltså mindre utgifter för socialförsäkrings- och bidragssystemet som idag är upphackat inom olika verksamheter med tredubbel administration, och där människor allt för ofta bollas fram och tillbaka.

  3. Jätteintressant sida. 🙂 Har många frågor t ex hur ni tänker agera mot bostadsbristen? Skolan? Och exakt hur tänker ni er att avskaffa spekulationsekonomin?

  4. Hej! De här frågorna du tar upp är – ur mitt perspektiv – frågor där V vill åt rätt håll men ni vill ett steg längre. Gott så. Men de andra strukturella frågorna – en omfördelning av ekonomiska medel till exempel. Hur ser ni på det? Ska höginkomsttagare beskattas mer, ska vinstmaximering minskas även i företag som inte är vård&omsorg, ska inkomstklyftorna minska – är det ett mål?

    • Hej A!
      Den här sidan går bara igenom några tydliga specifika skillnader mellan V och Fi. Vill du läsa mer om Fi:s politik, kolla här: http://feministisktinitiativ.se/politik/
      Fi är för skattehöjning om det krävs, läs om vår fördelningspolitik på hemsidan. Fi vill inte förbjuda företag generellt att gå med vinst. Vi säger att skattepengar som är avsedda för skola, vård och omsorg ska användas till detta.

  5. Jag har många kompisar som kommer att välja vänstern istället för fi pga klass. vad tycker du angående detta? vad kämpar fi respektive v för att få bort klassamhället?

    • Fi har inte samma retorik om klass som V. Men om du ser punkterna ovan, om att skapa en jämställdhetsfond för jämställda löner så är det i allra högsta grad en klassfråga eftersom det handlar om att de allra lägst avlönades löner måste höjas.
      Se även avsnittet ekonomi där vi utmanar kapitalflödena på ett annat sätt än V. Jag förstår att vi behöver bli bättre på att förmedla hur våra klassanalyser ser ut. Att vår analys är intersektionell (se ovan för beskrivning) innebär kortfattat att vi ”bryter ned” klass i mindre grupperingar (invandrade kvinnor, kvinnliga pensionärer, transpersoners arbetsmöjligheter, funktionsnedsatta flyktingar, papperslösa barn, osv), det vill säga vi ser på de olika utsatta gruppernas specifika villkor och behov – vi gör inte samma generaliserande klassanalys som V. Fi saknar absolut inte klassperspektiv, men vi använder nya perspektiv, analyser och ett nytt vokabulär för att fånga in nyanserna bland fattiga, utsatta och marginaliserade grupper och deras behov.
      Jag lovar att utveckla detta lite bättre i texten ovan framöver 🙂

  6. Väldigt intressant sida! Jag står själv och velar lite mellan Fi och V så detta ger mig lite mer perspektiv på hur jag vill göra, tack för det.

    Jag saknar dock det som kanske är viktigast för mig nämligen hur Fi och V står i miljöpolitiken. Jag kan såklart kolla upp detta själv 🙂 Tänkte mer som lite feedback då jag tror och hoppas att detta är en viktig fråga för många idag. Men de kanske inte skiljer sig så mkt på den punkten?

    Åter igen tack för att du gör denna sida.

  7. Jättebra sida, blir enklare att få en tydlig bild. Vilka är mest EU-kritiska? Vill FI eller V gå ur EU?

    • Hej, hej!
      Bra att du tog upp den frågan! Där finns också en skillnad. Har lagt till följande också i texten ovan nu:

      (V) vill att Sverige ska gå ur EU. (Fi) förhåller sig pragmatiskt till EU-medlemskapet. Detta innebär dock inte att (Fi) är okritiska till allt som kommer från parlamentet, rådet och kommissionen. (Fi) kommer använda de möjligheter till samarbete som unionen ger, samtidigt som vi motverkar patriarkala strukturer och ökande militarisering.

  8. Hej! Du skriver att ”Jämställdhetsfonden finansieras till hälften av arbetsgivarna – alternativet är att sänka lönerna i de mansdominerade branscherna och föra över resurserna till de kvinnodominerade för att jämna ut gapet, men det vore sannolikt inte så uppskattat” men i Fi:s rapport om fonderna (s. 8 http://feministisktinitiativ.se/wp-content/uploads/2013/11/fi_rapport_jamstalldhetsfond_2010.pdf ) står följande:

    ”Jämställdhetsfonden innebär att den totala lönesumman i samhället ökar, förutsatt att inga andra förändringar sker. Detta riskerar att driva upp inflationen, med negativa effekter för samhällsekonomin. Såväl fack som arbetsgivare brukar dock i varje avtalsrörelse ta ansvar för att de samlade löneökningarna inte överstiger produktivitetsökningarna på ett sådant sätt att det hotar målet om en låg inflation. Förslaget om en jämställdhetsfond förutsätter att detta sker även fortsättningsvis och att fack och arbetsgivare tar ansvar för att kompensera för den jämställdhetsfondens tillskott genom att i någon mån bromsa löneutvecklingen inom manligt dominerade yrken och sektorer. På det sättet kan männen solidariskt ta ansvar för jämställda löner inom ramen för en balanserad ekonomisk utveckling med låg inflation.”

    I mina ögon ser det ut som att det är det andra alternativet man propagerar för, dvs att Fi vill att facken (!) ska se till att hålla männens löner nere för att kvinnornas ska kunna höjas utan att det hotar inflationsmålen? Själv anser jag ju att fackens uppgift alltid är att stå på arbetarnas sida – och att ansvaret bör läggas på arbetsgivaren. Vi vet ju av erfarenhet att löneförhöjning sällan missgynnar övriga arbetare, tvärt om. (Dessutom råder knappast någon konsensus inom nationalekonomin om att det skulle vara relationen arbetsgivare – fack som reglerar inflationen i någon nämnvärd utsträckning?) Men ni kanske har ändrat er politik i relation till jämställdhetsfonderna sedan rapporten skrevs?

    • Hej Li!

      (svarar så pedagogiskt som möjligt så att övriga läsare också ska hänga med)

      Jag vill börja med att tydliggöra att facket arbetar på olika nivåer och med många frågor, och att Fi menar att facket har en väldigt viktig roll på arbetsmarknaden på många olika sätt. Här svarar jag vad gäller lönebildningen.

      Om vi tittar tillbaka så kan vi se att flera av de manligt dominerade fackförbunden motsatt sig exempelvis jämställdhetspotter under åren som solidariskt skulle kunnat höjt lönerna inom de kvinnodominerade facken som är väldigt mycket mer underbetalda än de manliga. Självklart är fackens roll att stå på sina enskilda arbetstagares sida, men om vi höjer blicken och tittar översiktligt på fackförbunden så får det som konsekvens i dagens system att de mansdominerade branscherna ständigt går ut med den största vinsten efter löneförhandlingarna.

      Dels beror det på att medlingsinstitutet (som redan idag fungerar som statens förlängda arm in i lönebildningen) har satt ett ”märke” som innebär att pappa metall ska vara löneledande, medan mamma kommunal vackert får valsa efter. En första åtgärd är att sätta ett nytt ”märke” med målet att uppnå jämställda löner (inte ojämställda som idag). Att män blir vinnare beror också på att när samma procentsats sätts på de kvinno- respektive mansdominerade branscherna så innebär det att mäns löner ökar i högre takt än kvinnors.

      För att få bukt med det här systemfelet, så måste det reformeras. Att de olika enskilda fackförbunden förhandlar med sina respektive arbetsgivarparter råder inte bot på systemfelet. Så antingen kan vi välja en framtid med fortsatt låga löner för kvinnor och ännu fler kvinnor som lever under fattigdomsgränsen när de blir pensionärer (över hälften gör det idag!), eller så kan vi välja att gå in med en reform, som under en period kan innebära att mäns löneutveckling (i de branscher där den är jämförelsevis god) bromsas ned något till förmån för kvinnors löneutveckling. Det skulle alltså innebära ett mindre löneökningsutrymme än idag för de mer välbetalda mansdominerade branscherna – något som deras fack förstås kan tänkas motsätta sig, eftersom de ju företräder de (till större delen) manliga arbetstagarna.

      Men som ditt citat ovan visar så sker det redan idag att både arbetsgivare och fack i varje avtalsrörelse tar ett ansvar för att de samlade löneökningarna inte överstiger produktivitetsökningarna på ett sådant sätt att det hotar målet om en låg inflation. Om en fond för höjda löner i kvinnodominerade yrken blir inflationsdrivande eller ej är inte en fråga som kan avgöras på förhand, eller en gång för alla, svaret är att ”det beror på”. En sak som har stor betydelse är kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Om det är högt finns det små marginaler och anledning varna för inflation om vi ökar kvinnors köpkraft. Men om kapacitetsutnyttjandet som idag är lågt inom industrin och ekonomin i allmänhet, är det förmodligen ingen risk att öka köpkraften, tvärtom bör en klok politik nog försöka göra just det, stimulera ekonomin. I dagsläget skulle alltså förslaget om jämställdhetsfond i stället bidra till att öka sysselsättningen. Idag är det större risk för deflation (eller, den har snarare redan börjat, så ”risk” är fel ord) än för inflation i Sverige. Det beror förutom på den höga arbetslösheten också på att det offentliga exempelvis inte höjer miljöskatter och avgifter tillräckligt.

      En jämställdhetsfond vore därför en god gärning för att öka köpkraften för de grupper i samhället som systematiskt missgynnats, och i dagsläget bör inte lönehöjningarna för de arbetstagare som idag går ut som ”vinnarna” inte heller behöva bromsas i någon större omfattning.

      Det kan också tilläggas att en jämställdhetsfond är en tillfällig åtgärd. När vi har uppnått jämställda löner och rättat till systemfelen så har fonden också spelat ut sin funktion, och behövs inte längre.

      Att förslaget om jämställdhetsfond kan orsaka lite morrande inom vissa delar av fackföreningsrörelsen är förståeligt – men förslaget kan å andra sidan bättre motverka de ”könade” klasskillnader som vi har idag som slår hårdast mot kvinnor.

      • Det här är en viktig idé och förändringen behövs. Jag har själv jobbat inom äldreomsorgen och, ja det är underbetalt och det är en stor majoritet kvinnor som jobbar där. Min fysik är bra men av alla steg dag ut och dag in fick jag ändå ont i mitt ena knä. En hel del som jobbar länge i yrket måste vara rejält slitna när pensionen kommer, det är ingen vild gissning.

  9. Hej!
    Bra initiativ! Har länge funderat över vad skillnaden mellan F!/V är, tyvärr blir jag inte mycket klokare av sidan eftersom du mestadels jämför F!:s visioner med konkreta förslag som V har lagt. Era visioner borde ju rimligtvis ställas mot V:s visioner eller tvärtom. I själva verket så är ju visionen ofta densamma och förslagen från V är försök att få igenom förslag i riksdagen som tar oss i den riktningen. Det känns lite oärligt då att utgå från att förslagen som du hänvisar till är slutmål när de i själva verket bara är delmål. Förstår att du lagt ner massor med tid på denna sidan och att det är ett oändligt större projekt att sammanställa en jämförelse på mer ideologisk grund men tänk gärna på det i ditt fortsatta arbete så skulle jag i alla fall bli överlycklig =)

    • Hej August!

      Jag kan förstå att det ser ut så! Jag har dock läst (V):s olika program, och där de inte har så tydliga visioner i sina texter, så blir det sakpolitiska exempel.

      (Fi) är också omtalade för att ”lyfta in visionerna i partipolitiken igen.” Övriga partier är varmt välkomna att göra detsamma, det behövs.

  10. Välskrivet och bra sammanfattat. Det är tack vare såna som dig som vi ser en initierad feministisk trend sprida sig. F! står för framtiden och belyser den omänskliga absurditeten i att, trots könsdiskriminering och ojämställdhet, kalla sig en demokrati.

  11. Kan jag läsa någonstans om VARFÖR F! vill att människor som använder någon annan drog än alkohol (som ju är en allvarligt skadlig drog) ska straffas? Detta är för mig det enda i F!s politik som är rent obehagligt att rösta för.

      • Hej!
        Jag håller med Elisabeth och har också stora problem med F!s inställning till narkotikapolitik. Feministiskt initiativ har ju annars ett så brett och intersektionellt perspektiv gällande andra frågor, men har helt missat hur befängt det är att straffa en redan hårt stigmatiserad, vårdbehövande och socioekonomiskt utsatt grupp. En medicinsk fråga har blivit en polisiär angelägenhet.

        Det är precis som du säger väldigt knaper information om bakgrunden till beslutet i partiprogrammet. Lite mer sägs i Värvet-avsnittet men blir faktiskt illa berörd över formuleringarna.

        “Nej, vi behöver inte mer droger i samhället. […] Vi behöver människor som tänker klart.”

        Brukare framställs som oförmögna att “tänka klart” och genom det inte kunna tillföra något av värde till samhället. Aktiva brukare är inte mindre intelligenta än resten av befolkningen, och deras bruk omintetgör inte samhällets behov av deras talan och perspektiv. Tvärtom har många erfarenheter av samhällets mest problematiska aspekter och har mycket kunskap att tillföra det politiska arbetet. Hemläxa: http://www.svenskabrukarforeningen.se/om

        Det förutsätts också att avkriminalisering kontrollerar narkotikaflödet. Detta ger endast en avskräckande effekt för befolkningen mot att testa droger, men stjälper de som hamnat i ett missbruk. Att undvika sporadiskt eller engångsbruk av cannabis och festdroger får högre prioritet än att inkludera brukare av tyngre droger i samhället och motverka deras dödsfall. Det ökar också flödet av experimentella och ofta farliga nätdroger innan de hunnit narkotikaklassas. Ett exempel bland många: http://www.svenskabrukarforeningen.se/node/6769

        Att straffa brukare för att ”uppmuntra” dem att söka hjälp är också ett omyndigförklarande av dessa människor. Många vill ha hjälp, antingen genom att minska bruket, övergå till subtitionsbehandling eller sluta helt, men borde inte beslut om vård tas i samråd med läkare och patient? I nuläget är det omöjligt för brukare att söka vård på egna villkor. Och brukare som inte vill sluta, vad får de för roll i samhället? En obstinat och “jobbig” patient som gång på gång får böter och tvångsvård (värsta fall fängelse)? Hur ska de få en möjlighet till arbete, bostad och ett värdigt liv om deras liv tvingas kretsa kring att på olaglig väg få tag på sin drog och samtidigt hålla sig borta från polisen, socialtjänsten och vården?

        Frågan behandlar endast cannabis och inte tyngre droger vars kriminalisering faktiskt direkt kan leda till fler dödsfall (Sverige har fjärde plats i högst antal narkotikarelaterade dödsfall i hela Europa). Överdoser rapporteras inte alltid i rädsla för polisen som följer med ambulansen. Det finns egentligen större skäl att avkriminalisera heroinbruk än cannabis, eftersom det förstnämnda oftare leder till större utsatthet och därmed är i större behov av inkludering.

        Gudrun argumenterar också bara mot legalisering, dvs att öppna för en reglerad marknad för cannabis, medan alternativet att bara avkriminalisera eget bruk också är möjligt. Det behöver inte innebära att man upphör att arbeta mot narkotikaförsäljning. Det påminner om sexköpslagen. Det vore lika befängt att kriminalisera sexsäljare för att avskräcka dem från att hamna i ett ofta självdestruktivt leverne. Däremot kan man motsätta sig sexköp i sig och kriminalisera sexköp, såsom man kan kriminalisera drogförsäljning utan att straffa den som far illa i handeln.

        Anledningen till att jag bemödat mig att skriva den här långa klagovisan är att jag är så glad att ett parti som F! äntligen finns och växer. I partiet verkar det finnas så mycket kunskap och engagemang om utsatthet utifrån många perspektiv. F! lyfter fram mänskliga rättigheter för så många bortglömda och föraktade grupper, men har enligt mig i den här frågan gjort en otrolig miss. Dels pga bristande analys av hur brukare stigmatiseras i samhället, men också bristen av vetenskapligt grundade förslag på hur situationen för brukare kan förbättras. Det talas om “förbättringar i missbruksvården”, som dels endast rör de brukare som vill sluta, men jag hittar inga faktiska konkreta förslag på vad man vill göra. Om man fortfarande av oklara skäl vill behålla kriminaliseringen av eget bruk så finns det mängder av skadereducerande åtgärder att ta till. Vad anser F! om konsumtionsrum, utökade sprutbyten med slopade åldersgränser, amnestilagar vid överdoser, för att nämna några få väl behövda reformer?

  12. Pingback: In med pacifisterna! | Makt som metafysik och mätbar enhet

  13. Tack för den här sammanfattningen. Verkligen klargörande och tänk vad tid man sparade nu! Jag håller inte med FI:s eller V:s syn på omvärlden i alla frågor och inte heller om deras lösningar på alla problem men det råder inget tvivel om att Fi behövs som en politisk motkraft. Men politiska krafter i alla ära. De flesta viktiga förändringarna kommer dock genom perspektivskiften hos individerna som utgör samhället. Främlingsfientligheten hos en SD anhängare eller synen på och accepterandet av kvinnans ställning i samhället om man kommer från en partriarkal klanstruktur – för att ta två exempel – kan bara förändras inifrån dessa personer och det är i detta arbete den verkliga svårigheten ligger. Politiker har en begränsad förmåga att påverka, för människor tenderar trots allt att umgås med människor som bekräftar den egna världsbilden eller åtminstone inte ifrågasätter den i för stor utsträckning. Hur når man människor på riktigt? Jag önskar det fanns ett enkelt svar på den frågan.

    • Hej Erik!
      Det stämmer att förändring måste komma inifrån. Men politiken har en viktig roll att avsätta resurser till sådant arbete. Att Tostan.org som arbetar med att få bort könsstympning och barnäktenskap bara pågår i 3 år tycker jag är orimligt. De borde ha en längre säkrad finansiering för att kunna arbeta mer grundligt. Det är inte politiker som ska göra jobbet, men de styr ofta över vilket jobb som är möjligt att göra.

      • Jag håller med om att det är orimligt att Tostan.org bara pågår i 3 år p.g.a av finansieringen. Det sänder fel signaler. Alla yngre kvinnor och flickor som bor i Sverige måste skyddas från könsstympning och barnäktenskap. Det borde inte vara svårt att skapa politisk enighet kring denna fråga, allt annat är skamligt.

  14. Det finns mycket med er politik som jag finner inte bara bra utan nödvändig men tyvärr för ni en försvarspolitik som inte bara är naiv utan rent av destruktiv för era egna mål.
    Att verka för en minskad militarisering och avveckling globalt är bra för alla men att som första steg totalt avveckla egna försvaret(och att det skulle ske direkt med er som makten har ni sagt eftersom det är ett av era sätt att finansiera övrig politik) innebär att vi blir helt beroende av andra nationers välvilja vid varje internationell konflikt och innebär också att vi internationellt helt kommer sakna förmåga att skydda och hjälpa utsatta länder eller folkgrupper.
    Er Naiva och okunniga hållning i försvarsfrågan gör er tyvärr i mina ögon totalt regeringsodugliga.

    • Hej Leif!
      Vi anser inte att militären ska stängas ned över en natt, det handlar om en successiv omställning där vi minskar de militära inslagen och satsar på mer konfliktförebyggande arbete – det är det som förhindrar militära konflikter och övergrepp mot mänskliga rättigheter. Vår politik går i linje med FN:s rekommendationer, att öka fokus på individers säkerhet och konfliktförebyggande relationer och åtgärder.

      Sverige är även idag beroende av andras välvilja om vi skulle bli indragna i en väpnad konflikt (vilket inte är sannolikt). Om Fi får bestämma över försvarets budget blir skillnaden på kort sikt att Sverige kanske kan försvara sig militärt i 3-4 dagar istället för 5. Det är som sagt ett successivt omställningsarbete.

  15. 1. Hur ska jag tolka:
    fler kvinnor dödas av närstående män än de som dödas o väpnade konflikter?
    Menas fler än de kvinnor som dödas i väpnade konflikter?
    Menas globalt?

    2. Är det så att drogbruk föreslås av Fi att få en förändrad staus som olagligt jämför med nu? Det är ju redan olagligt? Föreslås straffen att höjas?

    Tack för god hjälp att börja kunna skilja de båda partiena åt.

  16. Fi verkar vara ett mera humant parti än V. Detta på punkt efter Det blir Fi som får min röst vid nästa val.

  17. Inte läst allt. Men man bör notera Vänsterpartiets riksdagsmotion om en feministisk säkerhetspolitik med en massa olika krav som gäller just kvinnors och tjejers säkerhet: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/en-feministisk-sakerhetspolitik_H502532/html

    Sen tycker jag inte beskrivningen om ideologi precis i början stämmer. Vänsterpartiet beskriver sig själva som ”ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund”. I partiprogrammet skriver man t.ex. ”Klassamhället och patriarkatet är skilda maktstrukturer med olika materiell grund. Därför måste de analyseras var för sig. Vår politik måste bygga på insikten att klassfrågor och könsfrågor inte kan överordnas eller underordnas varandra. Politiken får inte vara könsblind, lika lite som den kan vara klassblind.” https://www.vansterpartiet.se/resursbank/partiprogram/

  18. Tack för denna intressanta sammanställning.
    Hade varit spännande att se en linkande sammanställning ur V’s perspektiv för attribut nyans. Tack för folkbildningen! 😉

Lämna en kommentar