Hur var det nu, är jorden är rund?

Svenska Dagbladets ledarskribent Johan Ingerö skriver idag om kopplingen mellan ideologier och partisympatier. Han tycks förvånas lite särskilt över att kopplingen finns när det kommer till genusvetenskap och feministisk politik i och med att 33,3 procent av genusvetarna lade sina sympatier på Feministiskt initiativ.

Egentligen handlar ledaren om den radikala nyliberala (eller konservativa – de smälter så obemärkt samman i Sverige) gamla käpphästen att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är humbug och borde läggas ned. Kontentan är att människan är en biologisk varelse, inte en social. Och nyliberalism och konservatism är politiskt oberoende, kapitalism är en värderingsfri naturlag (visserligen samhällsvetenskaplig, men…) och utan politiska intentioner (men rösta nyliberalt eller konservativt!). Motsägelsefullt?

Nåväl, Ingerö upprör sig över följande formuleringar på Malmö högskolas webb:

”Med genusvetenskap får du ett nytt sätt att se på världen. Du får redskap att hantera och förstå hur genus som maktordning samverkar med andra maktordningar som klass, ras, sexualitet. Du får också kunskap om feministiska perspektiv och deras betydelse i Sverige och internationellt.”

Formuleringarna inbjuder inte direkt till motsägelser. Hur genus som maktordning samverkar med andra maktordningar. Inte om (eller ens ett pragmatiskt litet varför). Just den sortens utgångspunkter ligger bakom det norska nedläggningsbeslutet.

Ja, Ingerö saknar motsägelserna. Men kan formuleringarna möjligen handla om att forskningen inte ställer frågor som vi redan vet svaret på? Vi vet idag att jorden är rund. Det är helt enkelt inte särskilt nytänkande att ställa samma forskningsfråga år efter år: ”Är jorden rund? Varför är jorden rund? Är jorden rund? Varför är jorden rund?”

Men Ingerö kanske menar att forskningsanslag ska gå till forskare som upprepar sig som papegojor, snarare än till de forskare som strävar efter kumulativitet. Så kan man förstås tycka om man får betalt för att just tycka.

13 thoughts on “Hur var det nu, är jorden är rund?

  1. Hej hej,

    Tack för uppmärksamheten. Nu är det inte jag som har dragit in pengarna till genusforskning i Norge. Det har det norska vetenskapsrådet gjort, tydligen beroende på att forskningen håller för låg nivå. Det problemet har i den norska debatten även till viss del medgivits av genusforskare av facket.

    De har alltså gjort precis som du; slagit fast att någonting ”bara är så”. Det är, som akademisk inställning betraktad, knappast något att stödja med skattemedel. Ideologiproduktion kan man givetvis syssla med, men kanske ändå inte under benämningen ”forskning”.

    • Hej Johan,

      och tack för besöket.

      Att studera människors beteenden och sociala liv är inte per definition ideologi. För det mesta handlar detta om empirisk forskning som resulterar i teorier som sedan testas av andra forskare genom nya empiriska studier.

      Det är ett intressant fenomen att teoriers relevans kritiseras av vita män just när det kommer till genusaspekten av dessa grundläggande teoretiska resonemang som i mångt och mycket baseras på vita män så som Michel Foucault, Jacques Derrida, Pierre Bourdieu, Karl Marx, Max Weber, Anthony Giddens m.fl. andra erkända stora tänkare, ofta filosofer, sociologer och nationalekonomer.

      Om det verkligen handlade om en kritik av teoretiserande av makt, maktrelationer och samhällsteori, så borde rimligen kritiken vara betydligt mer genomgripande av vetenskapen i stort och inte bara inrikta sig på genusvetenskapen. Det blir så genomskinligt att det handlar om ett politiskt manifesterat patriarkalt motstånd, snarare än att det handlar om en egentlig vetenskaplig diskussion. Att det förekommer forskare som är slarviga med referenshantering och att återge empiri korrekt, och inte uppvisar noggrannhet med validitet, reliabilitet och generaliserbarhet är inte specifikt för genusvetenskapen – det är något som alla vetenskapliga discipliner tampas med. Vid en granskning så skulle nog de allra flesta forskare kunna till viss del medge detta, oavsett disciplin. Men säg mig gärna vilka andra vetenskapliga discipliner som blir så granskade som genusvetenskapen?

      Avslutningsvis. Sällan har väl vetenskapen varit så politiskt styrd som idag, den (med regeringens goda minne) näringslivsstyrda innovationsforskningen fullständigt dominerar samtalet på det universitet jag själv är anställd på. Näringslivets intressen är inte ideologiskt neutrala bara för att vi har en borgerlig regering som hävdar ”att det bara är så”. Den borgerliga regeringens till synes värdeneutrala forskningspolitik är en av nutidens största hyckleri.

      Vänligen
      Veronica

  2. Eric Rosén:
    ”Ingerö pekar också på en formulering från Malmö Högskolas hemsida där man om genusvetenskapen skriver att ”Du får redskap att hantera och förstå hur genus som maktordning samverkar med andra maktordningar som klass, ras, sexualitet.” vilket Ingerö tar som intäkt för att man inte ställer frågan ”om” eller ”varför?”. Vad Ingerö utelämnar är att det också står på hemsidan att ”Kursen tar upp olika teorier, tankar och frågeställningar om vilken roll etnicitet, sexualitet, nation, religion, klass och ålder spelar.” vilket alltså tyder på att den tar upp just OLIKA tankar, teorier och frågeställningar.”

    Oj då. Med motsägelser kanske Ingerö egentligen var ute efter lite borgerligt motiverat motbevis?

    http://nyheter24.se/blogg/eric-rosen/2011/12/06/ingeros-overlagsna-vetenskap/

  3. Nu är jag väl inte ert partis största fan, även fast jag tycker du skriver väldigt bra, men att 33% av genusvetarna röstar på FI, är väl inte konstigare än att samma procent av miljöingenjörer skulle rösta på MP, eller att samma procent för systemvetare skulle rösta på PP, eller för den delen samma procent bland professionella idioter röstar på SD. Man lär sig en del inom det man studerar, vilket påverkar ens val i livet. Förstår inte vad som skulle vara så kontroversiellt med det…

    • Exakt, Marcus. Det är i så fall intressantare att två tredjedelar av genusvetarna inte röstar på Fi – det är ju en tydlig majoritet.

      Det är i alla fall lika roande att se hur så många tror att just de inte har någon ideologi och att allt de gör är helt objektivt baserat. Jag tänker alltid på min gode vän som dödade varje långdragen debatt genom att framkalla skrattsalvor. Han sköt helt enkelt glasögonen på sned och inledde sitt inlägg med orden: ”Enligt min objektiva mening …”

      • De har väl möjligtvis rätt att deras saker kanske är mer binära processer att peka på.

        Förstår du programmering och nätverksteknik så vet du att det är en 100% lögn när Sten Tolgfors säger att ”FRA skall inte övervaka alla hela tiden”. Han motsäger hur något funkar.

        Att genusvetare kan peka på teorin om könsmaktordningen och att det mest troliga scenariot är att det inte finns ”lika lön för lika arbete” baserat på statistik och evidensforskning behöver inte betyda att det är så för att det kan finnas någon parameter som inte har funnits med i beräkningen. I praktiken skulle du kunna påstå att varje kvinna har haft otur i lönesamtalen om du vill hårdra det rejält🙂

        Fast det gäller även naturvetenskapen. Gravitationsteorin är en teori och även den kan ha fel på de små parametrarna, den kanske visar sig vara 9.80 m/s i genomsnitt istället för 9.81. Däremot så är det otroligt att du börjar flyga när du läser detta. Så den har nog mindre felmarginal på de stora frågorna. Fast teorin om ljusets hastighet som maxpunkt visade sig ju vara fel delvis nyligen.

        Jag tror inte att genusvetenskapen har kommit till samma precision för att den helt enkelt har funnits så länge, och jag tror att den hade haft väldigt mycket att vinna på att män hade intresserat sig för den. Men de flesta är som mig, fast i sina könsroller och intresserade av andra saker.

        Däremot lär ju aldrig genusvetenskapen nå en mognad om Ingerö får som han vill. Jag tycker vi skall ha mer forskning om allt, även icke-PK saker och även bisarrt löjliga saker 🙂

  4. Självklart är människan både en biologisk och en social varelse, Det finns ingen motsättning däremellan, men i många fall kan vara mer intressant att fokusera på det sociala eftersom att det är möjligt att förändra.
    Bara om man är helt och hållet nöjd med hur människor har det blir de frågeställningarna ointressanta.
    Det måste väl ändå vara svårt att förklara de stora historiska samhällsförändringarna när man hävdar att det inte finns några sociala påverkansfaktorer som inverkar på människors livssituationer och på hur samhället ser ut.

    Överkurs:
    Till och med när det gäller forskning inom det medicinska området, då det självklart är intressant med den biologiska aspekten, har det visat sig att sociala faktorer påverkar, Till exempel har man kunnat mäta att nivån stresshormoner ökar under vissa förhållanden, och att dessa i sin tur ökar risken för till exempel hjärt- kärlsjukdomar. Också Därför är det intressant att studera hur man kan förebygga att människor hamnar i dessa stressande situationer. (Ett exempel på sådan situation kan vara att människan känner sig maktlös).

    • Fast här kan jag tycka att många feminister delvis navelskådar när det handlar om vilka som faktiskt har tillfört något för jämställdhet och om vilka ändringar som kan tänkas ske i framtiden. Gregory Pincus – där har du den enskilt viktigaste personen enligt mig för jämställdhet under 1900-talet. Han hade inget med feminism att göra.

      Din kommentar 1940 skulle kunnat sett ut något så här. ”Eftersom vi inte kan kontrollera graviditet så vore det bättre om hur vi studerar hur kvinnor kan få det mer socialt bakom spisen eftersom det är det enda som går att förändra”. Pincus lade grunden till P-pillret.

      Vad gjorde Alfred Binets IQ (Binet) test för jämställdhetskampen när han 1908 kunde visa på att kvinnor är lika intelligenta som män. Det kan ju ha tänkas ha sammankoppling till att kvinnor fick rösträtt i massa länder efter detta? Fast det är bara spekulation från min sida, där finns det säkert massa historiker som vet om det är sant eller inte.

      Vill du få förändring på mäns våld mot kvinnor – forska hur du gör kvinnor lika fysiskt starka som män. Vill du får förändring på våldtäkter – forska hur du tar fram 100% bevis för vem som är våldtäktsman. Detta är inte något som är flera 100 år framåt i tiden, utan något som mycket väl kan komma snart. Det hade nog gått ännu snabbare om kvinnor generellt hade intresserat sig för naturvetenskap (ingen beskyllning, bara ett konstaterande)

  5. Skulle egentligen bara reflektera över ”papegojor” vs ”kumulativitet”: att det inte är antingen eller, utan (alldeles för ofta) både och☺.

    Diskussionen om genusvetenskapen utgår från existensen av annan vetenskap. Den riktiga och sanna vetenskapen. Genusvetenskap vs Vetenskapen. Som tro vs vetande, där genusvetenskapen utgör anomalin i det fulländade vetenskapliga systemet.

    Fast det är nog inte sant, att den är true for ever. Vetenskapen. Tur är väl det, annars hade vi inte sett fler vetenskapliga framsteg. Inga fler paradigmskiften, När jag var liten drack min farmor litervis (så tycktes det iaf för en 7 åring☺)Novalucol. All stress hade blivit till magsår, sa man. Farmor hann aldrig uppleva en enveten Barry Marshall som smittade sig själv med magsårsbakterier för att överbevisa skeptiska forskarkollegor att teorin om stress och kryddad mat inte var fulländad. Idag funderar man över kopplingen inflammation och depression. Otänkbart för inte alltför länge sedan. Monstervågor vara bara skrönor som sjömän berättade efter långa tider till havs. Det sa forskarna innan mätinstrumenten till slut uppmätte de gigantiska vågorna. Klotblixtar är inte längre sagor, men har ff ingen vetenskaplig förklaring.

    Kanske är all vetenskap tillsvidarekunskap. Men för att komma vidare, krävs nya insikter, nya vinklar. Som genusvetenskap.

    Genusvetenskapen är inte vare sig bättre eller sämre rustad än annan forskning. Men den bidrar med perspektiv som idag saknas. Viktiga och ibland avgörande, som när andra discipliner tiger still inför flickor och pojkars yrkesval. Inför mamma som Förälder och pappa en Hjälpande hand. Våld. Löner. Utan genusglasögon på arbetsmarknad, hade man heller inte sett att icke-heterosexuella diskrimineras i anställningssituationen. http://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/Homosexuella-jobbsokande-diskrimineras-/

    Utan vetenskap, ingen politik och ingen politik utan vetenskap. Det handlar inte om, om, utan om hur vetenskapen sätter sina spår i det politiska livet och därmed i vår vardag. Den politiska vetenskapen (läs nationalekonomin) som bl.a. utgår från knapphet, behandlas som naturlag. Simsalabim hamnade arbetslösa och sjuka under fattigdomsstrecket. Enligt ek. teori stannar de inte där, eftersom viljan ha mer, att äga är starkast. Alternativkostnaden vägleder och visar rätt. Fast… jobben finns ju inte…och de sjuka…ja, de blev inte friska fastän de faktiskt borde. Istället för att ogiltigförklara teorin, skruvas tumskruvarna åt hårdare. Och man lyckas ju hålla lönenivåerna nere samtidigt, så visst är teorin användbar. Men önskvärd?

    När jag leker med Johan Ingerös text, skulle den kunna bli:

    ”Huruvida nationalekonomin är ett ämne som göder en ideologi eller en ideologi som göder ett ämne borde vara ett alltjämt föremål för debatt.”

    Kram
    Marita

    • Du vet inte om man hade sett detta utan genusglasögon, eftersom du inte hade vetat historian om de inte hade gjort det. Däremot har man genusvetenskapen att tacka för det, det är helt rätt.

      Nationalekonomin har t.ex. varit drivande inom frågan om etnisk diskriminering, samt diskriminering mot feta och korta. Så det hade inte varit helt omöjligt att någon skulle tagit tag i frågan om sexuell läggning. Däremot är går det nog att forska på dessa ämnen utifrån institutionens ”grundvallar” och från olika belysningsvinklar, vilket är bra.

      En punkt som kanske kan vara intressant för genusvetenskapen att ta tag i när det gäller korsbefruktning om man är intresserad av det (som jag tycker det är helt bisarrt att den inte har gjort):

      Dan Olof Rooth, Professor i nationalekonomi vid Kalmar Universitet har genom statistik på 500000 män tagit fram fakta att män av samma längd som en normallång kvinna tjänar 11-12% mindre i lön än en manlig normallön.
      http://ftp.iza.org/dp4266.pdf

      Visserligen ingen akademisk undersökning, men kanske lite fingervisning iaf – en undersökning som visar att långa tjejer i England tjänar mer än de som är korta. 25% av de långa tjänade över 30k GBP årligen, medan endast 10% av de korta tjejerna.
      http://community.longtallsally.com/a-to-z-of-tall/the-height-advantage-tall-women-earn-more/

      Hade det inte iaf varit lite intressant både för ekonomiinstitutioner och genusvetenskapen att ta reda på om det är kroppslängd eller kön som är viktigaste parametern för din lön istället för att media och genusvetenskapen skall skrika ut att det är kön överallt?

      • Hej Marcus
        Absolut att längd skulle kunna vara en variabel. Eller, jag tror det, fast inte som statiskt mått i centimeter över havet. Först: om vi tar längden som ett bevis på diskriminering och vi vill minska diskrimineringen av korta personer (alltså mest kvinnor, men även kortare män), kan lösningar vara..tja, att ge korta män och kvinnor tillväxthormon. Eller vidga arbetsmarknaden till Kina, där medelmannen är kortare än den svenska medelkvinnan och kortare än den korta svenske mannen….rörigt..:) Om längd gav gräddfil till anställning, torde västerländska personer redan konkurrerat ut den kinesiska arbetsstyrkan, eftersom teorier bör vara universella och därmed gälla oavsett kontinent.

        Tror längd påverkar, men som ett manligt attribut. En ”riktig” man är bl.a. lång. Tack för länken till bl.a. Dan Olof Rooth och löneskillnader, som vi kan fundera vidare på: ger längd högre lön, borde det också ge större karriärmöjligheter. Låtsas en anställningssituation, där det finns 2 sökande till vd-posten för ett börsnoterat bolag. En lång man och en kort kvinna, med motsvarande kvalifikationer. Mannen borde få jobbet, inte pga könet, utan alltså för att längden är rätt. Kvinnan är klädd i kostym med matchande slips och nyputsade lågskor. Fel..? Nja, inte helt rätt, men får gå an. Mannens klädsel är dräkt, med knälång kjol, matchande scarf och fotriktiga pumps. Både du och jag vet vem som får jobbet.

        Här måste vi förkasta såväl längd som biologiskt kön och se till attributen, till det könsöverskidande. Mannen fallerar som kön. Punkt. Kvinnan kan aldrig bli en riktig man, men, är ändå inte lika farlig som en ”fjolla” till man.

        Tror att genusvetenskapens värde är just att se bortom det biologiska könet, se hur andra maktordningar påverkar och samverkar. Som etnicitet, som ålder, som funktionshinder, klass, osv osv. Ser att vi gör flickor till kvinnor och pojkar till män, redan innan födseln. Och vad det är att vara man resp kvinna.

        Urfåniga och långsökta exempel ovan? Nä, tror att vi måste ta ut svängarna när vi funderar över diskrimineringens uttryck. Verkligheten är nämligen inte ”normal”, bara impregnerad med allsköns normer som vi alla måste förhålla oss till.

        Men jag håller verkligen med dig om tvärvetenskapliga studier. Vi måste lära av varandra och 1+1 blir inte bara 2, utan 3 och 4. Olika perspektiv ger en mångfasetterad bild av verkligheten och ska vi ha nytta av forskningen, är samverkan över disciplingränser viktig.

        Btw, kollade iFAU på anonyma ansökningar och kön 2007 http://ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2007/Leder-anonyma-jobbansokningar-till-lika-mojligheter/ . där vare sig längd eller kön angavs, och all of a sudden fick kvinnor större möjligheter till intervju.
        /Marita

        • Alltså jag säger inte att det är hela sanningen. Det vore bisarrt. Längdfrågan är ju dessutom till skillnad från genusfrågan inte utredd när det gäller förklarlig vs. oförklarlig skillnad. Kvinnor har ju i alla seriösa undersökningar lägre lön för lika arbete även när man räknar bort deltid, position, erfarenhet osv.

          Det kan ju hänga samman med ”riktig” man argumentet, men likaväl kan korta män få sämre lön för att de av någon anledning inte har ett intresse för jobb som betalar mycket (basketproffs :)). Men har jag förstått det rätt så håller Dan-Olof Rooth på att forska om det just nu, tillsammans med hur män med fetma påverkas. Så det blir intressant att följa när/om han väl kommer fram till något. I praktiken behöver det ju inte finnas någon diskriminering där. Det hade även varit intressant att göra en liknande studie på kvinnor, men det är nog svårare iom att det inte finns längddata från mönstringen där.

          Angående ditt exempel om att mannen fallerar som kön, så är den irrelevant. Han saknar social kompetens när han inte kan följa de normer som gäller just nu, därför får ha inte jobbet. Sedan kan man ifrågasätta normerna, men det är ju inte en fråga om diskriminering eftersom mannen kan välja att ta på sig kostym.

          En intressantare frågeställning hade väl i sådana fall varit att låta två välmeriterade person, varav en kvinna på 181 cm och en man på 166 cm söka samma jobb och se vem som får det. Respekten längd inger kan nog anses vara en ”kompetens”, på samma sätt som respekten det inger att vara man. Frågan är om mansrespekten kommer från längd eller längdrespekten kommer från män, och hur mycket som är sociala normer och hur mycket som beror på känslan att kolla ner på någon eller upp på någon. Hönan och ägget.🙂

          Hursomhelst, bara för att påpeka – jag tror inte längd är en större variabel än kön. Däremot så tror jag det är den variabel som spelar in mest efter hudfärg och kön. Något som när man hör debatten inte tas upp överhuvudtaget, vilket jag tycker är synd.

          Tillväxthormon går bara att ta för sådana som saknar det i ung ålder, de som är genetiskt korta får leva med det så länge det inte är redo att ta sex månaders ledigt för att kapa av sina ben på två platser och låta dem återväxa en mm per dag, samt betala runt miljonen för processen. Ja, det finns en sådan operation som vissa män (och några kvinnor) tar som drastisk metod för att öka 10 cm, fast då i första hand om jag förstått det rätt för att bli tilldragande för en partner, inte för ett arbete.

  6. Jättebra skrivet! Har själv haft lite svårt att bemöta den här kritiken på ett bra sätt, så det är jätteskönt att se det göras så här skickligt =)

    Folk verkar inte tänka på att det inte är så konstigt att folk som är intresserade av genus röstar på ett parti som har genus som en central fråga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s