Varför elda 100 000 kronor för jämställda löner?

Hemkommen från Almedalsveckan, något omtumlad. Ingen har väl missat att vi eldade upp 100 000 kronor för rättvisa löner. 100 000 kronor är den summa som kvinnor tjänar mindre än män varje minut dygnet runt i Sverige. Över 70 miljarder mindre får kvinnor i sina plånböcker varje år. Det upprör oss. Inget parti i Sverige har arbetat fram ett förslag på lösning och detta var vårt sätt att få upp frågan på agendan efter 30 års politisk tystnad. Vi vill införa en statlig Jämställdhetsfond som omfördelar resurser till de lägst avlönade sektorerna i samhället.

På måndagskvällen skickade vi ut en pressinbjudan och ett 40-tal medlemmar i Feministiskt initiativ gick ut i Visbynatten och delade ut hundratals 20-sedlar där samma inbjudan stod på rosa klisterlappar. Att det skulle väcka uppmärksamhet var förstås väntat, och debatten lät inte vänta på sig.

På tisdagsmorgonen samlades det ett stort pressuppbåd och andra människor som intervjuade och lyssnade på Gudrun Schyman som berättade varför vi eldade och varifrån pengarna kom. Tomas Mazetti och Per Eriksson som skänkt pengarna för att lyfta frågan om lönediskrimineringen i valrörelsen berättade också att de skänkte pengarna istället för att köpa en ny båt eftersom de som män upplevde att de har för mycket pengar.

Kritiken i medierna som har lyfts fram har främst varit från andra partier och välgörenhetsorganisationer som anser att Feministiskt initiativ skulle ha betalat några luncher till hemlösa och liknande. Jag har sällan skådat så kompakt hyckleri från andra partier och politiker.

Självklart ligger det i andra partiers intresse att inte poängtera att löneskillnaderna är enorma och att de inte gör ett skit, eller har gjort ett skit de senaste 30 åren, för att förändra situationen.

Självklart nämner de inte med en bokstav att de själva spenderar 295 miljoner på PR, reklam, gratissprit till journalister och presumtiva väljare. Tänk vad de pengarna hade kunnat göra istället.

295 miljoner skattefinansierade pengar hade tex kunnat gått till att höja kvinnors löner så att fattigdomen bland kvinnor och barn minskar, bostadslösheten minskar och kvinnor slipper bli beroende av Frälsningsarméns goda vilja. Det är en cynisk bild av ”förändring” att så många människor anser att det är bättre att kvinnor ska vara beroende av andras dagsfärska välvilja istället för att skapa samhällsreformer som gör dem ekonomiskt självständiga. Borgerligheten i ett nötskal. Birgitta Ohlsson är en av kritikerna och gör sitt bästa för att slå ifrån sig (radera länkar etc till) Tomas Mazettis öppna brev, där han påpekar att hon skulle kunna skänka pengar själv, men väljer att spendera dem på sig själv istället. Mazettis brev är egentligen det enda som behöver läsas i den här debatten: ”Skänk FP:s valbudget till fattiga småflickor”

Och så har vi medierna. Det mediala genomslaget har varit enormt, också globalt. Den positiva responsen har faktiskt också flödat – Fi har fått hundratals nya medlemmar och supportrar de senaste dagarna. Jag har hört att 1 medlem sagt sig lämna partiet. Men den positiva responsen tycks inte finnas med i förutbestämda mediedramaturgin, därav lyder rubrikerna oftare att bilden av eldandet är ett misslyckande. Hur kan det vara ett misslyckande att miljoner människor har förstått att Sverige har enorma löneskillnader och att det finns ett parti som menar allvar med att ta itu med frågan? Tror någon på allvar att vi eldat pengar för att hela svenska folket ska ställa sig upp och hylla oss? Det räcker gott och väl med 10 % av rösterna i valet för oss. Till att börja med.

Att våra tidigare kritiker fortsatter att vara kritiska är väl självklart, det är inte dem vi riktar oss till. Hur kan någon vara så enfaldig att den tror att en debatt uppstår om det inte finns just olika åsikter och inte bara negativa som vissa försöker få det att låta som?

Makten förtsätter att tala sitt tydliga språk. Vi feminister fortsätter att provocera – var så säkra. Vi brinner för jämställda löner, det kommer inte att undgå någon.

ExpressenTV har en sammanfattande film från när Feministiskt initiativ eldade upp 100 000 kr:

Det har varit ett fantastiskt gäng fior på Almedalsveckan i år. Den låt som kom att sjungas och spelas mest var utan konkurens denna:

PS. Bör poängtera att inte alla andra politiker är negativa till sedelbränningen för jämställda löner. Miljöpartister som Maria Wetterstrand och Jakop Dalunde förstår och stödjer oss.

Läs andra bloggare om 100 000 kr, Feministiskt initiativ, Fi, Schyman, feminism, löner, diskriminering, jämställdhet, almedalen, visby, PR, reklam